Flemish Baroque Era Painter, ca.1554-1626 Paul (1554-1626) and Mattheus (1550-1583) Brill (or Bril) were brothers, both born in Antwerp, who were landscape painters who worked in Rome after earning papal favor. They are also described as painters of capricci (whims or fancies) or vedute ideate or veduta di fantasia, with typical rustic hills with a few ruins. Mattheus began work on several frescoes in Rome from 1570 onwards, and his work includes the Vatican Seasons. Mattheus died young, and his brother continued his work around 1574. Paul painted frescoes such as the landscapes in the Casino Rospigliosi (Rome), and The Roman Forum, which showed this site for what it had become: a slum for squatters and pasture for livestock (so much so that the place was nicknamed Campo Vaccino, or The Cowfield). His masterpiece may be a fresco in the Clementine Hall of the Vatican. Paul also did engravings and small cabinet paintings on copper, some of which are signed with a pair of spectacles (a pun on the French word brilles, spectacles). Some of these were collaborations with Johann Rottenhammer, who according to a dealer letter of 1617 painted the figures in Venice and then sent the plates to Rome for Bril to complete the landscape. He collaborated with his friend Adam Elsheimer, who he both influenced and was influenced by, on one painting (now Chatsworth House)  Related Paintings of Paul Bril :. | Hirschjagd | Coastal Landscape | Landschaft mit Sibyllentempel | The Stag Hunt | Feudo di Rocca Sinibalda |
Related Artists:
Elizabeth Louise Vigee Le Brun
French Neoclassical Painter, 1755-1842
ALLORI Cristofano
Italian Baroque Era Painter, 1577-1621 Allori was born at Florence and received his first lessons in painting from his father, Alessandro Allori, but becoming dissatisfied with the hard anatomical drawing and cold coloring of the latter, he entered the studio of Gregorio Pagani (1558-1605) who was one of the leaders of the late Florentine school, which sought to unite the rich coloring of the Venetians with the Florentine attention to drawing. Allori also appears to have worked under Cigoli. His pictures are distinguished by their close adherence to nature and the delicacy and technical perfection of their execution. His technical skill is shown by the fact that several copies he made of Correggio's works were thought to be duplicates by Correggio himself. His extreme fastidiousness limited the number of his works. Several specimens are to be seen at Florence and elsewhere. The finest of his works is his Judith with the Head of Holofernes. It exists in two copies in the Pitti Palace in Florence and in the Queen's Gallery in London. The model for the Judith was his mistress, the beautiful Mazzafirra, who is also represented in his Magdalene; and the head of Holofernes is generally supposed to represent himself.
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.